Sländan, jag, texten – och en hårfin skillnad

Jag har just gjort ett uppehåll i läsningen och ligger på mage i gräset när en liten trollslända landar på den ihopslagna boken. Jag ser att det är en ängstrollslända, men inte vilken art. Vad spelar det förresten för roll, där är den och här är jag, det kan väl få räcka.
När den flugit iväg öppnar jag åter boken – ”Wildwood – a journey through trees” av Roger Deakin – och fortsätter läsa. Plötsligt känns det som om Deakin har spionerat på mig, för på sidan 109 möts jag av följande text:
”Later, as I sit reading in the afternoon sun, a pearl-bordered fritillary comes and settles on my book, enjoying the reflected sunligtht. Insects are often attracted to the brightness of books. At home in my garden, dragonflies and damselflies often settle on the page, and will stay there for some time. Such moments are leisure for them as well as for me ”
I ett vackert ögonblick försvinner gränsen mellan det lästa och omvärlden. Sländan, jag, texten.
En stund senare kommer sländan tillbaka och sätter sig mitt på min hjässa. Den bekräftar därmed två saker. A: insekter dras verkligen till ljusa ytor. B: mitt hår har blivit mer vitt än grått.

pearl-bordered fritillary = prydlig pärlemorfjäril
dragonflies = trollsländor
damselflies = jungfrusländor och flicksländor