Att-resa-i-framtiden300

Att resa i framtiden

Resa ännu längre ut i världen eller återupptäcka det exotiska Sverige?
Har ni svårt att komma överens om vart ni ska resa i framtiden?
Generas icke, det har trendspanarna också.

Vi svenskar gillar att resa. Två tredjedelar av oss gjorde minst en veckolång semesterresa under det senaste året. Ingenting tyder på att den reslusten kommer att mattas.
Men vart vill vi resa? Och hur?
Trendspecialisterna på företaget Quattroporte i Stockholm tillhör dem som försökt svara på dessa frågor. När de nyligen gjorde en stor studie av svenskarnas resvanor identifierade de – förutom de fjorton trenderna här nedan – även några mer generella strömningar.
• Vi vill göra något annorlunda, och komma hem med en bra story som kan hjälpa oss att slå vänner och kollegor med häpnad. Det är inte bara platsen vi varit på som räknas, det är vad vi gjort där: hur nära det autentiskt exotiska vi lyckats komma.
• Vi vill känna oss som individualister som själva skräddarsyr våra resor efter våra egna önskemål. Resan ska kännas unik. Även om den för bekvämlighets skull är färdigbokad från en enda arrangör ska det kännas att man har satt samman den själv utifrån arrangörens dignande buffé av valmöjligheter.
• Slutligen: vi vill i allt högre grad göra detta i Sverige. Det betyder inte att vi skippar utlandet i framtiden, men att vi i högre grad växlar de långväga äventyren med de mer närliggande.
– Denna längtan efter de svenska upplevelserna syntes väldigt starkt i studien. Det förvånade oss faktiskt att trenden är så stark, säger Richard Sjöberg på Quattroporte. Och det gäller minst lika mycket de yngre resenärerna som de lite äldre.
– Vi svenskar har tittat väldigt mycket utåt, vi har sett stora delar av världen. Nu har många av oss upptäckt att vi vet jäkligt lite om vårt eget land. Vi börjar förstå att det finns minst lika mycket exotiskt att se här.
– Alla har inte möjlighet att åka till Borneo och se på orangutanger. Men vi vill ändå hitta något som är unikt och spännande och som ger oss våra fifteen minutes of fame vid fikabordet.
Då kan även en bäversafari i Västmanland smälla högt. Eller en second hand-frossa i Trollhättan där Adidasväskorna fortfarande är svinbilliga. Eller det charmiga tantmuseet i Hovra i Hälsingland. Eller för all del det okända Moldavien eller Richard Sjöbergs eget drömresmål, Nordkorea. Antalet resta mil spelar kort sagt mindre roll, huvudsaken är storyn, menar han.

Men när man lagom smält det kommer Johanna Danielsson, restrendexpert på Kairos Future, och säger tvärtom. Antalet kilometer spelar visst roll. Ju fler desto bättre, och vid horisonten väntar rymdturism och undervattenssafaris i världshaven.
– Jag tror inte att det där med återupptäckten av Sverige stämmer. Det var en tillfällig episod som kommer att ge sig nu när konjunkturen sparkar igång igen. Den långsiktiga trenden är fortfarande att vi reser allt mer utomlands. Vi kanske pratar om Sverige, det har varit lite inne av miljöskäl, men i själva verket reser vi längre och längre bort.
Även i sin egen bekantskapskrets av samhällsmedvetna medelklassakademiker ser Johanna samma skillnad som i resten av samhället mellan vad man säger och vad man gör. Man talar varmt om klimathänsyn, men flyger likafullt till Sydostasien när det börjar bli gråkallt här hemma.
– Möjligen skulle kraftig ökande bränslekostnader kunna ändra på utvecklingen. Men å andra sidan utvecklas miljövänligare och bränslesnålare sätt att resa, så det är inte alls säkert att det långväga resandet minskar ens på lång sikt, säger Johanna Danielsson.

Kanske är trendspanarnas oenighet i sig ett intressant tecken i tiden.
Trendspaning är inte som matematik, det finns inte ett rätt svar på varje fråga. Den stora trenden är att det inte finns någon stor trend.
Det fanns en annan tid, när samhället var mer enhetligt och trenderna avlöste varann i en snygg tågordning. Det fanns ett land där TV:n fortfarande var en spännande nyhet och Hyland var kung. Ett Sverige där vägnätet till stora delar bestod av grusvägar, bilarna hette Amazon och Taunus och åksjukepillren hette Navigan.
På 1940-talet hade det funnits närmare två miljoner cyklar i landet, men bara 50 000 bilar. På 1950-talet tog bilen över helt och i baksätena satt efterkrigstidens barn, den så kallade rekordgenerationen – den första generationen som på allvar växte upp med semesterresor. Deras föräldrar packade in campingbord, tält och gasolkök i bagaget och gav sig av på bilsemester till campingplatser eller till släktingar runt om i landet. Far och mor satt i framsätet och rökte och lyssnade på Sveriges Bilradio. Barnen satt i baksätet i dubbel bemärkelse. Det var föräldrarnas önskemål som avgjorde vart man åkte, hur man åkte, var man stannade och vad man gjorde. Barnen följde med och roade sig bäst de kunde på egen hand.
När de blev tillräckligt gamla ställde sig de modigaste vid vägkanten och höjde sina tummar, liftade ner i Europa, stod med gapande munnar och såg Parisstudenterna revoltera. Men det var inte förrän i början av 1970-talet som världen öppnade sig på allvar. Att betala några hundralappar för Interrailkortet och sedan ta tåget ut i Europa blev för tiotusentals unga svenskar ett nytt, fritt sätt att resa. Dunket från rälsskarvarna lade ett beat som man kunde improvisera kring; rita sin egen rutt, skriva sitt eget äventyr.
Ja, 1900-talets restrender följde i mångt och mycket en utveckling från det ena färdmedlet till nästa. Från cykel till bil till tåg. Flyget blev nästa steg. Det hade börjat med charterresor till ett fåtal resmål kring Medelhavet redan på 1960-talet, då grisfest på Mallorca fortfarande var något nytt och spännande. Tjugo år senare kunde man flyga nästan vart man ville i världen till ett överkomligt pris. En ny ungdomsgeneration hängde på sig rycksäcken och började kalla sig resenärer eller backpackers – vad som helst, bara inte turister. Grisfest och gruppresor blev skällsord. Nu skulle man vara individualist, låt vara att väldigt många ville vara individualister på ungefär samma sätt och på samma sydostasiatiska resmål.
Och nu har backpackergenerationen blivit vuxen och fått egna barn.

”Det blev barn när jag var med dig” skriver Thomas Tidholm i en vacker dikt som slutar med att han sitter ”mitt på golvet, håret på ända, förvildad av detta äventyr på de verkligt djupa vattnen.”
Att få barn och bilda familj är livets största äventyr. Ingenting förblir opåverkat. Naturligvis inte heller ens resande. Förutom att vi påverkas av modeströmningar i vår omvärld går vi också igenom livets egna ofrånkomliga trendskiften. Vi går från att vara unga, obundna upptäckare (early adopters, för att tala trendspanar-svengelska) till att under några decenniers föräldraskap sätta egot i andra hand innan vi kommer ut på andra sidan, redo för en andra obunden frihetstid som empty nesters.
Vad säger trendspanarna om hur föräldraskapet styr vårt resande?
En sak är säker. Föräldrarna sitter inte längre i framsätet och rattar utan att bry sig om barnens önskemål och behov, som de gjorde för femtio år sedan. Nu är det en självklarhet att familjeresan uppfyller barnens drömmar i minst lika hög grad som de vuxnas.
– Är barnen glada är familjen glad, säger Johanna Danielsson på Kairos Future. På familjesemestern vill man kompensera för det som man inte hunnit med mellan hämtning och lämning på dagis, jobb, matlagning, läggning av barn, tvätt och disk. På resan vill man ha kvalitetstid tillsammans.
Johanna Danielsson betonar strul-friheten som ett grundläggande krav för de flesta barnfamiljer, särskilt när barnen är små. Richard Sjöberg på Quattroporte ser samma sak. När man reser med barnen vill man känna att det finns käk som ungarna gillar och kul pooler som de kan plaska i.
Eftersom man investerar så mycket pengar och förhoppningar i semesterresan – det får liksom inte gå fel – planerar man och garderar sig genom att lyssna på andra föräldrar som rejtat (betygsatt) resor, boende och upplevelser på nätet. Massrejtingsamhället är rentav en av de tydligaste trenderna det närmaste decenniet, menar Johanna Danielsson.
Men hon betonar också att de största upplevelserna för barnen ofta är av ett slag som inte går att planera och boka in i förväg.
– Vi har tittat på hur föräldrar bloggar om sina semesterupplevelser, och det visar sig att det som berör barnen mest är enkla, nära möten med någonting levande. Föräldrarna minns kulturskatterna – barnen ser de söta, lösspringande hundarna. Eller får ett oförglömligt minne av att klappa en katt eller träffa ett annat barn.
Även när mamma eller pappa (eller rentav båda tillsammans) får möjlighet att resa utan barn gäller det att hoppa av från vardagen så fullständigt som möjligt, menar såväl Johanna Danielsson som Richard Sjöberg. För att ta två ytterligheter: genom att hårdsofta på ett spa eller genom att störta sig utför de ultimata adrenalinbranterna. I båda fallen gäller det att packa in så mycket högoktanig upplevelse som möjligt på den korta tid som bjuds.

Å ena sidan intensivt familjemys med barnens behov i centrum, å andra sidan intensiv egentid för föräldrarna. Å ena sidan en återupptäckt av det exotiska Sverige, å andra sidan detta ständiga sug efter alltmer långväga upplevelser. Att vara trendspanare i den mångfacetterade samtiden kan inte vara lätt. Å andra sidan kan man kanske gissa på nästan vad som helst och lita på att något fragment av den kaleidoskopiska verkligheten kommer att ge en rätt.
Vad som händer med barnfamiljernas resor i framtiden är förresten inte en utan två frågor samtidigt.
Dels kan man fråga sig vad som händer med dagens föräldrar när de själva blir empty nesters och – i förlängningen – pensionärer. Dels kan man undra vad som händer när backpackergenerationens barn i framtiden själva får barn.
När det gäller den första frågan menar Johanna Danielsson att det inte finns någon som helst anledning att tro att man ändrar resvanor bara för att man blir gravt medelålders.
– När man väl hittat sitt sätt att resa behåller man det livet ut. Är man en människa som reser till Thailand börjar man inte plötsligt åka på bussresor till Österlen bara för att man når pensionsåldern, säger Johanna Danielsson.
Man kan också uttrycka det som Richard Sjöberg på Quattroporte: Det är våra värderingar, inte vår ålder, som styr hur vi kommer att resa i framtiden. Är du traditionalist eller förändringsbenägen, idealist eller materialist? Sådana faktorer säger mer än om du fyllt tjugo, fyrtio eller sextio år.
På den andra framtidsfrågan, hur dagens tonåringar kommer att resa när de blir framtidens föräldrar, har Johanna Danielsson tyckt sig skönja ett intressant svar:
– När vi frågar barnen till den första backpackergenerationen vad de tycker är viktigt i livet säger de inte i första hand resor. De har redan rest kors och tvärs med sina föräldrar. De har redan sett världen. De längtar efter det de själva inte haft, de vill satsa på rötter och familj – många av dem har vuxit upp i skilsmässofamiljer. De vill skaffa ett bra jobb och bygga ett hem. Svenssonlivet. Värderingsmässigt ligger de väldigt nära fyrtiotalistgenerationen.
Fjorton aktuella restrender
När Quattroporte i Stockholm gjorde en studie av svenskarnas resdrömmar på uppdrag av Svenska Turistföreningen hittade de följande fjorton trender:
• Vildmarkstrenden. En längtan ut till den orörda, folktomma och tysta naturen. Gärna möten med vilda djur, gärna i sällskap med en lokal guide.
• Exotismtrenden. Norra Sverige blir allt mer spännande att utforska. Gärna samiska upplevelser.
• Ensamresan. Att söka ostörda och unika upplevelser i sin egen takt. Att lämna alla måsten bakom sig om så bara för ett dygn, för att få tid och plats för eftertanke.
• Aktiva upplevelser. Semestern blir ett sätt att hinna utöva fritidsintressen som man inte hinner med i vardagen.
• Mina rötter/hemvändare. Att återvända, uppleva och söka sitt ursprung på semestern, och att visa detta för vänner och familj.
• Se Sverige-trenden. Den moderna formen av Nils Holgerssons underbara resa. Utforska hela Sverige på ett nytt och annorlunda sätt: till exempel med inlandsbanan, motorcykel eller cykel.
• La Dolce Vita. Det ljuva livet på spa-anläggningar och kurorter. Bekvämt och avkopplande, ibland lyxigt.
• Smörgåsbordet på internet. Varje detalj av resan ska kunna beställas från ett stort utbud, lätt åtkomligt på nätet, bara ett knapptryck bort.
• Transparens. Framtidens resenärer förväntar sig ökade digitala dialogmöjligheter, chattar, bloggar och så vidare. Där kan de möta andra resenärer och ta del av deras upplevelser, samt även ha kontakt med leverantörerna.
• ”Brun turism”. Ett ökat intresse för platser som är eller har varit kopplade till misär och olyckshändelser av olika slag.
• Gourmettrenden. God, vällagad mat står högt på kravlistan för framtidens njutningslystna resenär. Gärna traktens specialiteter – närodlat och lagat av framstående och gärna namnkunniga kockar som delar med sig av recept och tillagningsknep.
• Miljön. Klimatförändringarna ger ett ökat intresse för tågresor och andra alternativ till flyget. Även boendet ska vara miljöanpassat.
• Kultur- och festivaltrenden. Man reser för att ta del av kulturevenmang runt om i Sverige: musikfestivaler, Shakespeare på Gotland, opera i Dalhalla, allt beroende på den egna smaken.
• Historiska trenden. I den digitala tidsåldern finns en längtan efter rötter och traditioner, ett intresse för bygdens och industrins historia. Det finns en efterfrågan på resor som erbjuder både genuint hantverk och historiska berättelser. På så vis kan man komma hem med både något vackert att visa upp och en riktigt bra story att berätta för vänner och kollegor runt fikabordet.

Våra böcker i urval...

9789174247565
9789174246834 (1)
Stora Karlso Omslag
Lugn-av-naturen-omslag
Kor-en-kärlekshistoria-omslag-300
Till-träden-omslag-300