Text: Åsa Ottosson
Tara nr 5/2013

Text: Åsa Ottosson
Tara nr 5/2013

Vegetariskt på olika sätt
Vegankost: bara födoämnen från växtriket. Undviker ofta honung samt ull och läder i kläder.
Lakto-vegetarisk kost: födoämnen från växtriket + mjölkprodukter
Lakto-ovo-vegetarisk kost: som ovan + ägg
Raw food: bara födoämnen från växtriket som hettats upp till max 42°C.

Kött-trött

Man kan bli vegetarian för att man känner att man mår bättre av det. Eller för att hela köttindustrin känns rutten. Möt en kokboksförfattare, en forskare och tre kvinnor som sagt nej till kött – för gott. Kanske din tur snart?

Sanningen att säga så har väl vegetarianism sällan varit särskilt hett hos gemene man här i landet, utom möjligen på 1970-talet. Men nu syns rotsaksgratäng, kikärtsgryta, spenatlasagne och andra vegetariska rätter allt oftare på middagsborden. Den internationella kampanjen Köttfri måndag (kottfrimondag.se) har fått många att fatta hur klimatsmart det är att äta mindre kött.
– Det är bra, vi måste ju överleva på den här planeten. Men att inte äta kött alls är klimatsmartast, säger Inga-Britta Sundqvist, författare till den bästsäljande Vegetariska kokboken, som kom i ny uppdaterad upplaga under 2012.
– Det är inte svårt att laga näringsriktig och god vegetarisk mat. Läs min bok får du se! Och det tar inte längre tid än att laga vanlig husmanskost.
Själv har Inga-Britta varit vegetarian i nästan fyrtio år och kan ge hur många argument som helst för att man ska skippa kött och fisk.
Nötkreatur fiser och rapar växthusgas. Odlingen av köttdjurens mat sker ofta på besprutade och konstgödda marker. Redan idag används cirka 70 procent av världens jordbruksmark av djurindustrin; till foderproduktion (överlägset störst andel) och bete åt djuren. Dessutom transporteras foder, köttdjur och färdiga livsmedel ofta långt innan de hamnar hos konsumenten.
Men det är inte bara köttet som hamnat i blåsväder. Fisken och skaldjuren på våra tallrikar ifrågasätts också efter larmrapporter om miljögifter, utfiskning av världshaven, mangroveträsk som huggs ner för att ge plats till odlingar av jätteräkor med mera.
Men torsk, biff, och kycklingfilé hamnar inte bara i skottgluggen av miljö- och rättviseskäl. Många som äter vegetariskt har etiska motiv: de menar att vi inte har rätt att döda andra levande varelser eller står inte ut med hur köttindustrin behandlar djuren. Böcker som Äta djur av Jonathan Safran Foer (vegetarian), och den nyutkomna Hur mår maten? av Per Jensen (inte vegetarian) kan kanske få en eller annan köttätare att sätta i halsen. Jensen betonar visserligen i sitt förord att det finns positiva mervärden med djuruppfödning – öppna landskap, levande landsbygd och annat som skulle gå förlorat om alla åt strikt vegetariskt. Men han skriver också att delar av köttproduktion inte håller i längden, vare sig när det gäller djurens välfärd, miljön eller vår hälsa.
Det finns också hälsoskäl att äta vegetariskt. Forskning visar att den som avstår rött kött och charkprodukter ökar chanserna att klara sig ifrån sjukdomar som diabetes och tjocktarms- och lungcancer. Många reumatiker lägger om kosten och mår bättre.
– Vegetarianer är friskare och lever längre, så är det, säger Gunnar Johansson, professor i hälsovetenskap vid Halmstads högskola. Men om det beror bara på kosten eller på livsstilen som helhet vet man inte.
Johanssons egna studier har visat att den som byter från blandkost till laktovegetarisk minskar risken att drabbas av cancer och hjärt- och kärlsjukdomar rejält.
Men inga argument verkar räcka för att påverka vår totala köttkonsumtion. Svenskarnas köttätande har ökat med cirka 70 procent sedan 1950, den största ökningen har skett de senaste tjugo åren. Man såg visserligen en liten minskning av köttkonsumtionen i Sverige under 2012 – förmodligen för att priserna stigit något – men globalt ökar den snabbt.
Enligt Gunnar Johansson är många svenskar som äter mycket kött medvetna om effekterna på klimatet och om hur dålig djurhållningen kan vara. Och det verkar skava hos en del – vissa människor hanterar det genom att köpa kött från småskalig, miljöanpassad produktion, andra genom att ifrågasätta varje vegetarian som kommer inom hörhåll.
– Mat väcker känslor. Man förknippar sig själv med det man äter, säger han. Här står jag och förstör miljön, liksom. En vegetarian kan väcka det dåliga samvetet.

 

”Inget djur ska dö för min skull”

Annika Moen
Ålder: 48
Familj: Man, två nästan vuxna barn
Gör: kravanalytiker på IT-företag
Bor: i byn Wij, Eskilstuna
Har varit vegetarian: 5+2 år (äter ägg och mejeriprodukter)
Bästa råvaran: quorn, rödbetor
Favoriträtt: tzay-spett, vegetarisk lasagne

– Jag äter inget som har en mamma, säger Annika Moen, som äter vegetariskt av etiska skäl i första hand. Jag vill inte bidra till att någon varelse dör – inte ens den lyckligaste lilla gris.
I grunden är beslutet en följd av sorgen över vad människan gör med världen i allmänhet och hur vi behandlar djuren i synnerhet.
– Det är så gräsligt. Folk säger att det är naturligt att äta djur, att vi är ett rovdjur bland andra. Men vi har ju en möjlighet att välja. Då gör jag det.
Annika trycker på det motsägelsefulla i att vi å ena sidan älskar våra husdjur och kan rädda livet på dem till vilket pris som helst och å andra sidan äter färdigpaketerat lammkött till middag utan att ägna djuret en tanke.
– Men jag är inte en sån som missionerar. Folk får faktiskt bestämma själva hur de vill leva, men jag tipsar gärna om kravmärkt och ekologiskt. Sen räcker det.
Annika har varit vegetarian i två perioder. Först fem år innan barnen kom.
– Det som fick mig på fall den gången var en vitlökssalami på Magda gård i Sörmland. På den gården fanns kärleksfullt hållna djur, det kändes okej. Schysst framställt kött var svårt att få tag på då, nu är det mycket lättare.
Efter den där salamin fortsatte hon äta kött. En period provade hon LCHF-kost.
– Men omställningen till LCHF var mycket större för min kropp än att bli vegetarian, jag tappade i vikt, men också hälften av håret!
Den nya vego-perioden rivstartade när hon läste boken Flickan som dök ner till jordens mitt av Sabina Berman.
– Det var något i den autistiska flickans sätt att se på djuren som påverkade mig så starkt. Hennes sätt att tänka kändes rätt.
Annika är ensam i familjen om helgrön kost. De andra äter blandat, och det är ekologiskt som gäller så långt det går. Ibland tar det emot att laga mat bara till sig själv.
– Det blir fil med frömüsli och macka till kvällsmat lite för ofta, jag är så trött när jag kommer från jobbet. Men jag går ofta ut och äter bra mat till lunch.
Annika säger att hon nog är en ganska dålig vegetarian.
– Jag har ingen koll på näringslära och vet inte om jag får i mig allt jag behöver. Det är inte bra såklart. Jag borde skärpa mig. Men jag mår ju bra!

Annikas bästa tips till en blivande vegetarian:
Tro inte att det är svårt. Googla efter recept eller kolla på facebooksidan Vegetarisk veckomatsedel.

 

”Köttindustrin är dålig för miljön”

Kajsa Grebäck
Ålder: 49
Familj: Sambo, två vuxna barn
Gör: verksamhetsutvecklare på Naturskyddsföreningen i Örebro län, konstnär
Bor: Klacka-Lerberg, Nora
Har varit vegetarian: 7+10 år (äter ägg och mejeriprodukter)
Bästa råvaran: kikärtor
Favoriträtt: Jonssons frestelse (som Jansson men med hyvlad mesost istället för sardeller)
– Jag får ofta får stå till svars för att jag tycker att det är dåligt för miljön att äta kött och fisk. Folk får dåligt samvete, säger Kajsa Grebäck. Men det skulle aldrig falla mig in att försöka övertyga någon att bli vegetarian.
Kajsa har varit engagerad i natur och miljö sedan tonåren, och blev vegetarian så snart hon flyttat hemifrån. Hon var med i Fältbiologerna och där var det många som inte åt kött och fisk. Nu lever hon ihop med Lars, som också är vegetarian. Av de båda utflugna barnen är en vegetarian, en allätare.
Att det går åt mycket mer energi för att producera kött än vegetabilier, är en orsak till att Kajsa inte äter kött. Hon tycker också att det är fel med stordrift och att vi odlar konstgödslad och besprutad soja till foder åt våra köttdjur på skövlad regnskogsmark i fattiga länder. Fisken går bort för att haven mår dåligt och i snabb takt töms på fisk.
– Om kött och fisk inte räcker till alla så kan jag avstå. Det är ingen uppoffring. Jag gillar grönsaker och att leva som jag lär. Några måste göra det. Hur ska det annars kunna bli någon förändring?
Miljömärkningar som KRAV (kött, grönsaker med mera) och MSC (fisk) tror hon på. Hon ser det inte som ett mål att alla ska bli vegetarianer, däremot att är det viktigt att vi minskar köttätandet; för att rädda miljön, men också av etiska skäl. Och att vi äter mer kött från djur som äter gräs; vilt, naturbeteskött och så vidare.
– Djurindustrin är ofta vidrig, säger hon. Och när det exempelvis gäller kyckling har det märkligt nog bara blivit värre med åren.
Men det har ändå på många sätt blivit lättare att vara vegetarian. Det är mycket lättare att få vegetarisk mat på restaurang nu för tiden, även om det händer att hon hamnar på ställen som inte anstränger sig ett dugg. Hon får sitta där med en torr quornfilé medan de andra äter lyxmat.
– Men kött är inget alternativ för mig längre. Ju längre tiden gått desto omöjligare känns tanken på att äta djur. Men ibland kan jag faktiskt bli väldigt sugen på sill!

Kajsas bästa tips till en blivande vegetarian:
Gå en studiecirkel. Läs Naturskyddsföreningens årsbok 2013: Jorden vi äter. Byt recept med andra.

 

”Hellre rödbetor än rullstol”

Anna Grönlund
Ålder: 46
Familj: Man, två vuxna söner barn
Gör: Kollektivtrafikexpert
Bor: Lidingö utanför Stockholm
Har varit vegan: I 40 år
Bästa råvaran: Tofu, ingefära
Favoriträtt: Indisk gryta
Första gången Anna Grönlund fick rejält ont i lederna var hon fem år gammal. Hon fick diagnosen reumatoid artrit, ledgångsreumatism, och blev kvar på sjukhuset i två månader. Den gången blev hon kurerad med mediciner. Två år senare blev hon sjuk igen. Läkarna förespråkade steloperation, men Annas föräldrar sökte efter alternativ. De fastnade för en behandling som tillämpades på ett hälsohem utanför Södertälje, med fasta på potatisavkok och mosad frukt under en vecka som start. Sedan fick Anna börja med vegetarisk mat.
– Efter tre dagars fasta var värken borta, säger hon. När veckan gått kunde jag hoppa höjdhopp med min lillasyster i trädgården. Jag blev helt frisk.
Och så förblev det – ända tills hon själv fick barn. Under deras dagistid fick hon känningar av reumatismen då och då, men botade sig själv med fasta. När hon var 38 år slog sjukdomen dock till på allvar.
– Allt värkte, lederna stelnade ihop, säger Anna. Till sist låste sig till och med käkarna, jag kunde max få in en halv körsbärstomat mellan tänderna.
Läkarna erbjöd kortisonsprutor och cellgifter, men Anna tackade nej. Hon vände sig istället till en läkare som hade andra idéer. Han gav kortison mot det värsta, sedan akupunktur. Han rekommenderade henne att äta vegankost med mycket färsk ingefära (som har antiinflammatoriska egenskaper). Sedan dess har allt varit lugnt.
– Mitt motto är ’Hellre rödbetor än rullstol’, säger Anna. Jag är fullt frisk och har varit produktiv och jobbat som en häst i hela mitt liv trots min sjukdom. Jag är ju ett mirakel!
Hon har försökt sprida sina erfarenheter till de läkare som velat behandla henne med starka mediciner, och till Reumatikerförbundet. Men de vill inte veta, säger hon. Andra reumatiker verkar oftast inte heller så intresserade. Hon har mött många som provat vegetarisk kost, men tyckt att det är för besvärligt.
– De har hellre värk och äter mediciner med massor av biverkningar. För mig är det helt ofattbart. Själv har jag bara fått fyra kortisonsprutor i hela mitt liv – du förstår, vilken förlust för läkemedelsindustrin!

Annas bästa tips till en blivande vegan:
Erbjud dig att bidra med recept eller ta med egen mat när du ska på fest. Och acceptera att du ibland måste överleva på sallad och potatis. En fest kan vara kul ändå!

Våra böcker i urval...

9789174247565
9789174246834 (1)
Stora Karlso Omslag
Lugn-av-naturen-omslag
Kor-en-kärlekshistoria-omslag-300
Till-träden-omslag-300