Fågeldagbok 2018

Lusten att lära känna
Förord till Fågeldagbok 2018

Välkommen till ett nytt år och en ny Fågeldagbok.

För sjätte året i rad har vi nöjet att presentera ett antal svenska fågelarter i text och bild. Ja, några dagfjärilar och ett par däggdjur har också smugit sig in i församlingen den här gången, samt ett antal numera utdöda fågelarter, men annars är det mesta sig likt. Framförallt är – precis som vanligt – det mesta av boken oskriven. Det är där du kommer in i bilden. Nyttja utrymmet för komihåg-anteckningar om vad som komma skall, eller använd det för att göra dagboksnoteringar om hur den gångna dagen har varit. Om vilka människor du mötte, kanske. Eller vilka fåglar.

Och varför ska man då göra det? Alltså skriva ner vilka fåglar – eller föralldel även andra arter – man ser.

Ett utmärkt skäl är att det skärper ens uppmärksamhet på omvärlden, inte minst på årstidernas växlingar. Så länge man sitter kvar i TV-soffan därhemma råder det ingen årstid alls, men så snart man går ut i trädgården eller den närmaste parken blir man varse att det är januari. Eller juni. Eller oktober. Träden berättar det för oss; blommorna; insekterna. Och kanske i allra störst utsträckning fåglarna.

Att hålla reda på årstidstecken i naturen var mer än bara ett nöje förr i tiden, det var närmast en livsnödvändighet. Det var sådana signaler som talade om för bonden när det skulle plöjas, sås och skördas till exempel.

När årstidsförändringarna i naturen blev en vetenskap kom den att kallas fenologi. Redan under 1800-talet fanns ett riksomfattande nätverk av intresserade bönder och andra fenologiväktare som fyllde i blanketter över den första sädesärlans ankomst och annat som ansågs vara betydelsefullt, till vetenskapens fromma.

Och nu är det dags igen. Behovet av att följa hur klimatet förändras och hur naturen påverkas av att det blir varmare har gjort att ett nytt fenologinätverk har startats. En avknoppning av detta nätverk är Fågelkalendern (inte att förväxla med den Fågeldagbok du nu håller i din hand). Fågelkalendern är en storsatsning på insamling av data där vem som helst kan vara med som observatör, man behöver inte vara någon fågelexpert. Man väljer själv vilka fåglar man vill hålla reda på och rapporterar vilka av dessa man ser eller hör på en bestämd plats, två gånger i veckan under fem minuter per tillfälle. Mer information om Fågelkalendern får man på naturenskalender.se

För den som inte har lust att vara fullt så seriös räcker det förstås gott med att för sitt eget höga nöjes skull skriva ner de vardagliga mötena med sin levande omgivning. Den första blåsippan. Den första sånglärkan. Den första snön.

Ju mer man noterar, desto mer uppmärksam blir man. Och ju mer uppmärksam, desto mer levande.