Text: Åsa Ottosson
Stångmärket 1/2023

 

PLOCKA ÄTBARA VÄXTER
Från det att det börjar grönska i markerna kan man plocka sådant som går att äta, som späda blad av kirskål och nässla (används på samma sätt som spenat), eller – senare under sommaren – nypon till en soppa eller kantareller att smörsteka och ha på smörgåsen. Ät bara arter som du säkert kan artbestämma.
Hos familjen Dolk kan barnen ibland få i uppdrag att hoppa iland och leta efter bär eller vilda äpplen till en efterrättspaj eller barr och blåbärsblad till te. Förra sommaren testades också att steka och grilla tång och sjögräs.
Läs på om allemansrätten på länsstyrelsens webbplatser (granskott och hasselnötter får exempelvis inte plockas utan markägarens tillstånd). Lär dig mer om ätbara växter: Äta vilda växter av Lisen Sundgren (Bonnier Fakta), Svampbok för matälskare av Elle Nikishkova (Calazo förlag) och Plocka tång och strandväxter av Linnea Sjögren och Karolina Martinson (Natur & Kultur).

Laga mat och fika – om de goda stunderna i naturen

Att laga mat, fika och äta ute är mycket mer än ett sätt att bli mätt och glad. Det är ett sätt att komma närmare naturen och vara tillsammans. Skärgårdsälskarna Anna, Jonas, Elsa och Neo Dolk på Dalarö är ute så ofta de kan och delar gärna med sig av tips, tricks och tankar.

Det är söndag morgon och familjen Dolk samlar sig för ny en aktiv dag. Tolvåringen Neo har ishockeyträning om några timmar. 17-åriga systern Elsa ska cykla mountainbike i skogen på eftermiddagen. Solen skiner och vattnet och klipporna ropar: Kom ut!
– Vi hinner med en fika på Lilla Kråkskär innan träningen, säger mamma Anna och hugger en färdig kladdkaka ur frysen samtidigt som hon fyller en termos med kaffe.
Familjen traskar ner till motorbåten som liksom segelbåt, kajaker och SUPar finns lätt tillgängliga 150 meter hemifrån. Tjugo minuter senare sitter Jonas, Anna, Elsa och Neo på favoritklippan och njuter av förmiddagsfikat.
– Vi har tur som har Anna, hon hittar på massor av sådana här små äventyr, säger Jonas. Och hon är bra på att motivera oss andra.
Ett knep för att få barnen att haka på är att låta dem vara med och bestämma över mat- eller fikamenyn, berättar Anna. Om de vill ha burkköttbullar och pasta eller vispgrädde till chokladmjölken så blir det så. Pannkaka toppad med banan och choklad är ett annat vinnande koncept, liksom glass i termos på kortare turer.
– När det gäller mat är melon och lufttorkad, vakuumförpackad skinka alltid poppis och håller sig bra, säger hon. Melon förgyller förresten det mesta.
Ett annat knep för att få alla med på vardagsturer göra kortare fikaturer hemikring, som den till Lilla Kråkskär. Men det händer också att de lagar mat hemma och tar den färdiglagad med på en kortare cykeltur eller promenad.
– Maten smakar bättre ute. Att ta med middagen ut är ett bra sätt att få alla att sitta ner tillsammans en stund, säger Jonas.
Om maten ska lagas ute använder de gasolkök med vindskydd och/eller grill. Öppen eld är inget bra alternativ i skärgårdsmiljö på grund av brandrisken, påpekar de.
Anna – som oftast är den som styr – packar alltid lätt, men tycker att myset runt omkring måltiden är viktigt: som duken och den färska basilikan. Barnen fick alltid ha med sig gosedjuren när de var yngre.
– Vad sa du? Barnen? säger Jonas
– Ja … och så jag, ha ha, säger Anna. Jag har alltid med min lilla äventyrshare.

För vissa – som för Anna, Jonas, Elsa och Neo Dolk – startar friluftsmatlagandet redan i barndomen. Andra upptäcker först som vuxna njutningen i att fika eller äta medhavd matsäck i skogen eller vid havet.
– Det handlar om att komma över en tröskel. Därifrån kan man sedan ta det steg för steg, säger den professionella utekocken och författaren Elle Nikishkova som driver företaget Elles utemat.
Det kan innebära att man först tar med sig mat man lagat hemma ut; varm soppa med tunnbrödsrullar, pastasallad eller liknande. Efter det kanske man blir sugen på att laga till maten ute också. Då är det dags att skaffa ett stormkök, enligt Elle. Detta innehåller både kastruller och stekpanna och är enkelt att använda. Så tar man med sig vardagsmaten ut, exempelvis makaroner och färdiga köttbullar och lagar till och äter maten på något ställe man gillar i närnaturen.
– Det behöver inte vara så märkvärdigt, det viktigaste är att man kommer ut, säger Elle.
När Elle Nikishkova ska förmedla sina bästa tips kring utematlagning börjar hon redan i letandet efter lägerplats. Var blir det bekvämt att sitta? Var ska stormköket stå? Var finns sol och skugga? Finns det skydd för vinden?
– När man väl hittat rätt plats gör man sig hemmastadd, säger Elle. Man liksom landar där.
Man måste vara beredd på att matlagning ute tar mer tid än den gör hemma. Man har helt enkelt mindre effektiva hjälpmedel Det ser Elle bara som en fördel: Man har ju tid att upptäcka naturen runt omkring sig medan man väntar. Plötsligt hör man fågelsången och vågorna, ser hur många olika nyanser av grönt man har om kring sig och känner doften av hav och tång.
– Det är bara att slappna av och andas ut. Utematlagning är både meditation och äventyr, säger Elle Nikishkova.

Idrotts- och friluftsfamiljen Dolk har ofta med sig matsäck eller matlagningsgrejor när de åker skidor i Härjedalsfjällen. På båturer i skärgården likaså. Ibland äter de frystorkat direkt ur påsen. De betonar att de alltid håller det enkelt.
– Grejen är att varken Anna eller jag är speciellt duktiga på att laga mat, säger Jonas. Vi tillhör inte dem som lagar gourmetmiddagar hemma.
När de ska ut färdas de oftast med familjens motorbåt, SUPar och kajaker på helger och kvällar under sommarhalvåret. Segelbåten semesterseglar de i under tre–fyra veckor varje sommar. Barnen har varit med sedan de var riktigt små, Jonas och Anna gjorde inte uppehåll i båtlivet när de blev föräldrar.
När de är ute en längre tid i segelbåten handlar det om att laga mat under rätt enkla omständigheter och alltid om att äta ute. Under segling förbereds exempelvis lunchwraps vid frukosten – gärna förgyllda med någon god rest från gårdagens middag – som sedan äts under gång. På kvällen lägger man till i en fin vik och förbereder sedan middagsmaten i den lilla ruffen. Kanske metar barnen abborre. När förberedelserna är klara hjälps alla åt med att laga maten iland på en klippa eller strand, ofta på grillen. Att involvera Elsa och Neo i matfixandet är viktigt, tycker Anna och Jonas, om de inte är för små kan de exempelvis sköta gasolköket.
– När Elsa var yngre älskade hon att diska, säger Anna. Tyvärr har det gått över nu.
Hon och Jonas berättar engagerat, ibland eftertänksamt och ibland i munnen på varandra. De är helt överens om att det är betydelsefullt med mat och fika i naturen.
– Men det viktigaste för oss är att måltiden blir ett tillfälle för oss att få vara tillsammans i den fantastiska naturen: Familjen på klippan mellan havet och himlen, säger Anna.

Våra böcker i urval...