Oro ute ro inne

Tranans andning, molngång och titta på månen – qigongövningarna har poetiskt klingande namn och ger både kroppslig och mental balans. Följ med till Arbogakretsen där man lär ut qigong på femtonde året.

Det snöar ymnigt och den lilla Storgatan i Arboga ser ut som något klippt ur en Elsa Beskow-saga. Tvåvåningshusen i trä står sida vid sida; vissa lite gistna och sneda, andra nybyggda i gammal stil. Den ombonade stadsmiljön i Arboga är extra fin med vit överrock.
Utanför Godtemplargården är det nästan svårt att ta sig fram på trottoaren på grund av all snö, men för qigongledaren Maud Jägbring är det bara en fördel. Hon drar sin väska på en pulka.
– Snön stör inte mig heller, säger deltagaren Margareta Karlsson som är bland de första att anlända. Jag bor tvärs över gatan, så jag har inga ursäkter för att inte gå hit, ja det skulle vara fyrtio graders feber då.
Margareta provade qigong för att få ordning på problem med rygg och knän och hon känner att träningen hjälper henne. På köpet har hon fått bättre balans och nya bekanta.
De lugna, långsamma rörelserna i den urgamla kinesiska hälsogymnastiken töjer ut, stärker och ökar genomblödningen i musklerna. Dessutom får man en bättre hållning, balans och koordination. Andningen blir friare. Det gör att man stressar av och känner sig avslappnad, berättar Maud.
– Till och med jag känner mig lugnare i flera timmar efteråt, trots att jag leder passen, säger hon.
Qigong har funnits bland Friluftsfrämjandets aktiviteter sedan 1970-talet. Det var sjukgymnasten Bibbi Westin från Lidingö som tog initiativet, och med åren har många ledare utbildats på kurser på olika platser i landet. Maud Jägbring har varit med som utbildare vid många tillfällen.
– Det är kul att se andra utvecklas, säger hon.
Deltagarna stampar av sig i tamburen och skalar av sig vinterjackor och överdragsbyxor innan de med rosor på kind träder in i den traditionsrika, vackra godtemplarlokalen. Den sägs vara landets äldsta samlingslokal, byggd 1871. Det är högt i tak och läktaren som går runt hela lokalen stöttas av höga pelare. Här finns en scen med en gigantisk naturskön målning av en hagmark i fonden. På väggarna hänger svartvita porträttfoton på vad som kan antas vara gamla nykterhetsivrare. Lugn, österländskt klingande musik går i bakgrunden. Bara att komma in här gör att man liksom andas ut.
Deltagarna sprider ut sig framför Maud Jägbring som sänker musiken lite innan hon pratar igång uppvärmningen. Vi blundar och liksom saktar in sinnet: ”känn att ni är här”, säger Maud, och alla andas djupt och gör sitt bästa för att landa i sig själva – här och nu.
Vi får börja med att känna in och justera kroppshållningen. Rak, men avslapppnad rygg, mjuka knän. Vi ger oss själva klappmassage och det känns som om kroppen vaknar till. Vi bankar lätt på bröstkorgen och ljudar: aaaaaaaa…
– Det ger dig en inre dusch, säger Maud.
När vi till och med har gnuggat örsnibbarna är vi varma, goa och redo för att starta själva qigongpasset där vi skingrar molnen, hämtar kraft från jorden och himlen, drar apan i svansen och andas som tranor bland mycket annat. Övningarna känns behagliga och enkla att utföra och har ofta poetiska namn med anknytning till naturen. Att hålla balansen i ”den ösande tranan” är en utmaning för en nybörjare. Det blir lätt den vinglande tranan.
Maud Jägbring är sjukgymnast och kom i kontakt med qigong redan på 1970-talet. Hon och Eva Hainer startade qigongverksamheten i Arboga i Friluftsfrämjandets regi för femton år sedan och Maud har lett den nästan hela tiden sedan dess. Flera av deltagarna i gruppen har varit med från början, och en av dem – Birgitta Mårtensson – har utbildat sig till instruktör och delar numera ledarskapet med Maud.
– Genom åren har vi varit i många olika lokaler, säger Birgitta, men den här är perfekt. Den förhöjer faktiskt upplevelsen.
På sommaren flyttar verksamheten utomhus. Då är den gratis och öppen för alla. Vid Villagatsbadet, där man kan stå barfota i gräset och höra fåglarna sjunga i bakgrunden, brukar flera män haka på. Annars har gruppen dominerats av kvinnor i alla år.
Birgitta tar över den sista delen av qigongpasset. Innan timmen är till ända har vi fått prova bland annat sittande avslappning och meditativ, långsam gång. Trägolvet knarrar som ett gammalt loggolv när vi sakta och koncentrerat men ändå avspänt skrider över tiljorna.
Kristina Gustafsson, en av deltagarna som varit med från början pustar ut efter passet.
– Det här är den bästa medicin jag har hittat mot min tinnitus, säger hon. Qigong är ett jättebra sätt att slappna av. Jag är fast, jag bara måste hit på måndagarna.
Maud tycker att det är dags för en nysatsning på qigong inom Friluftsfrämjandet. Hon vill gärna starta fler ledarutbildningar, bilda ett nätverk för qigongledare och inspirera ledare av andra aktiviteter att låta den kinesiska hälsogymnastiken bli en del verksamheten.
– Qigong i samband med kajakpaddling passar exempelvis utmärkt. Man lär sig andas rätt och att använda musklerna i överkroppen på ett avslappnat och ändamålsenligt sätt. Och med stavgångsgrupper kan man lägga in qigong som en paus mitt i. Det är jätteskönt.