von Linné-koden

Den svenska hundralappen med Carl von Linné är en fin kom-ihåg-lapp för någonting väsentligt i livet. Gömd i sedeln finns ett finstilt budskap; en von Linne-kod. Omnia mirari etiam tritissima är latin och betyder ungefär: Förundras över allt, även det vardagliga.
Det är bra sagt; tänkvärt som ett motgift mot raritetsbesatthet, men användbart även långt utanför naturnissevärlden. Överallt och alltid. Men varifrån kommer orden? Jag hade läst någonstans att H D Thoreau, det enkla livets och de enkla iakttagelsernas mästare, har citerat just detta Linné-uttalande. En sökning ledde rakt på boken Cape Cod (postumt utgiven 1865) på vars titelsida följande motto tryckts:
Principium erit mirari omnia, etiam tritissima
Medio est calamo committere visa et utilia
Finis erit naturam adcuratius delineare, quam alius si possumus
(Linneaus de Peregrinatione)
Detta skickade jag häromdagen till den ende i min bekantskapskrest som såvitt jag vet besitter tillräckliga latinkunskaper, entomologen Mikael Sörensson i Lund. Han returnerade följande översättning:
Det viktigaste skall vara: förundras över allt, även det vardagliga.
Däremellan: ställ samman och skriv om det sedda och det nyttiga!
Slutligen, avbilda naturen omsorgsfullare än någon annan, därest vi kan.
(Linné om att resa)
Det låter som en uppmaning till läsarna, kanske hans studenter och lärljungar. Jag vet fortfarande inte var Linné skrivit detta, men jag har kommit en bit på väg. Och jag förundras över internets sök-möjligheter – även om de blivit vardagliga.