The smile in the sky
På väg hem från Värmland den gångna påskdagen råkade jag se ut genom sidorutan i precis rätt ögonblick. Därborta i västsydväst stod solen. Men det var något som inte stämde. Den där ringen runt solen! De där små prismorna som låg som pärlor trädda på ringen på ömse sidor om solen! Och – ja jävlar – en uppochnedvänd regnbåge högt uppe på himlavalvet!
Ett snabbt rop på facebook efter hemkomsten; och genast började folk höra av sig med förklaringar. Ett halo-fenomen. Vädersolar (samma som på den berömda Vädersolstavlan i Storkyrkan i Stockholm) och bisolar är andra begrepp som verkar vara applicerbara på det märkliga värmländska optiska fenomenet. (Apropå Värmland hörde poeten Bengt Berg i Fensbol av sig och påstod att det rör sig om optiska värmlandsbumeranger.)
Den uppochnedvända regnbågen hittade jag också ett namn på, efter lite googlande. Circumzenithal arc. Fast jag gillar det alternativa namnet bättre: The smile in the sky.
Mats Ottossons blogg
Välkommen! Jag heter Mats Ottosson och är frilansskribent. Ibland vänsterprasslar jag med akvarellblocket. Jag älskar kartor och drömmer vandringar, trivs i skogen och längtar till fjällen, kan bli nördigt besatt av arter men är allra mest intresserad av hur allt hänger ihop. Det landskap jag tycker mest om är det svårorienterade och underbara gränslandet mellan natur och kultur. Det här är min vrå – en lugn plats där jag kan dra mig tillbaka och fundera över mina naturbehov. Uppsåtet är att samla intryck från strövtåg i natur, vetenskap och litteratur och prova de tankar de väcker. Jag är själv lite nyfiken på vart det hela ska leda.