Gå mot strömmen – långsamt och gärna barfota
Att gå mot strömmen kan vara att längta norrut när andra vill söderut.
Det kan vara att – i en dalgång mellan Gihperegaejsie och Ahkantjahke – ta av sig strumpor och skor, kavla upp byxorna några varv och börja gå.
Allt var som gjort för det: Den högtrycksblå förmiddagshimlen. Det tolvgradiga vattnet, de släta solvarma klipphällarna och de mjuka mosskuddarna. Jokken porlade och fötterna skrattade. Det var en av den gångna sommarens stora stunder.
Mobilkameran hade jag inte i näven då, det hade devalverat upplevelsen. Däremot tog jag fram den efteråt och gick en gång till, för att kunna visa. Jag vill ju så gärna smitta någon.
Gå mot strömmen, min vän. Långsamt och gärna barfota.
Följ med uppför jokken här:
