Dra aldrig upp dragkedjan på sovsäcken i isbjörnsland (Susanne Åkesson)
Text: Åsa Ottosson
WWF Magasin nr 4/2021
Vem? Susanne Åkesson, 56 år, professor i zooekologi som forskar om djurs flyttning och navigation.
Var? Sverige, Norge, Finland, Island, Danmark, Estland, Polen, Italien, Tyskland, brittiska Ascension Island i södra Atlanten, Mongoliet, Kina, Tunisien, Kenya, Arktis (tre resor, inkl. Kanada, Ryssland, Ishavet och Nordpolen).
Det är inte som en actionfilm när man går ut, precis (Moa Pettersson)
Text: Åsa Ottosson
WWF magasin nr 4/2023
Vem? Moa Pettersson, 34, entomolog (insektsexpert), på SLU Artdatabanken i Uppsala. Styrelseledamot i Sveriges Entomologiska föreningen och Svenska Botaniska föreningen.
Var? Inventerar fjärilar på olika platser i Sverige, denna sommar bland annat i Lapplandsfjällen.
Jag övade med tubkikaren varje dag innan jag gick till skolan (Annika Rastén)
Text: Åsa Ottosson
WWF Magasin nr 2/2021
Vem? Annika Rastén, 40, biolog och fältassistent som älskar att ha ett fritt jobb där hon får vara utomhus hela dagarna.
Var? I jordbruksmarkerna i Lagga utanför Uppsala där hon varje vår i 16 års tid kartlagt och ringmärkt stenskvättor. I Dalarna/Hälsingland där hon sedan ett par år tillbaka inventerar örnar. Ibland dessutom trädmätning i uppländska skogar som skulle kunna lämpa sig för vitryggig hackspett.
Vi måste ge skogen en röst nu – snart är det för sent (Helena Björnström)
Text: Åsa Ottosson
WWF Magasin NR 3/2023
Vem? Helena Björnström, 34, naturvårdsmykolog (svampexpert) som arbetar på konsultbasis med artinventering, naturvärdesbedömning och utbildning. Uppdragen kommer från myndigheter, företag, föreningar med flera.
Var? I olika delar av Sverige. Kalkbarrskogar i Uppland och på Gotland och sandtallskogar i Norrbotten är några av de naturtyper som hon jobbat med att kartlägga de senaste åren. En fälthandbok om de sistnämnda är på gång.
Läs mer...Jag försöker vända rädsla till nyfikenhet (Claes Andrén)
Text: Åsa Ottosson
WWF Magasin 4/2020
Vem? Claes Andrén, 71 år, professor i bevarandebiologi, grod- och kräldjurs-expert och filmare med varma känslor för stäpp och ökenlandskap.
Var? Turkiet och Grekland (ett tiotal resor vardera), Iran, Kaukasus (Ryssland), Kazakstan, Armenien, Vietnam, Costa Rica, Panama, Namibia, Australien
Läs mer...Djur slutar aldrig att fascinera mig (Marie Dacke)
Text: Åsa Ottosson
WWF Magasin 1/2021
Vem? Marie Dacke, 47 år, professor i sinnesbiologi vid Lunds universitet. Forskar om insekters navigationsförmåga och älskar livet i fält.
Var? Sydafrika, minst en gång om året sedan femton år tillbaka (olika arter av dyngbaggar och en art myra). Panama, 2009, 2012, 2014 (två arter av bin). Australien: 2004–2005 + några gånger under de följande åren (honungsbin och myror). Namibia: 2009, för att titta på hur ökenskalbaggar samlar vatten från morgondimman.
Läs mer...På fjället är jag lycklig (Åke Lindström)
Text: Åsa Ottosson
WWF Magasin 3/2020
Vem? Åke Lindström, 58 år, professor vid biologiska institutionen, Lunds universitet. Fågelforskare som känner sig mest hemma på fjället och tundran.
Var? Västra Island, sydöstra Kenya, Tundraexpeditionerna 1994 (Rysslands ishavskust)
och 1999 (Kanadas nordliga övärld, inkl. den magnetiska nordpolen), västra Alaska samt
(varje år sedan 1983) Ammarnäs, Lappland.
Fåglarna har alltid funnits för mig just när jag behövt dem (Björn Olsen)
Text: Åsa Ottosson
WWF Magasin 2/2019
Vem?
Björn Olsen, 60, ornitolog och professor i infektionssjukdomar som kombinerar passion med profession. Han undervisar, jobbar som överläkare och forskar om zoonoser – sjukdomar som sprids mellan djur, framför allt fåglar och människor.
Var?
På alla kontinenter. Blir ofta utkörd med helikopter till ett vattendrag i en ödemark för att i veckor samla prover – oftast bajs – från fåglar. Reser snart till Sydostasien för att leta efter urhönan (röd djungelhöna) och urcampylobaktern (bakterie som orsakar maginfektioner).
På naturens sida (Erik Hansson)
Text: Åsa Ottosson
Foto: Thron Ullberg
Turist nr 6/2019
Jag längtar alltid till fjället (Nannie Fredriksson)
Text: Åsa Ottosson
Foto: Thron Ullberg
Turist nr 1/2020
Tillgängligt från norr till söder
– Naturum Laponia med omgivningar, Stora Sjöfallet Nationalpark. Världsarvsnatur, vandring i öppen fjällmiljö, utställning.
– Abiskojaure fjällstugor, i väglöst land 14 kilometer från Abisko. Tillgängliganpassad stugplats. Vandring, längdskidor, sitski, hundspann.
– Serri naturreservat, Jokkmokk. Vandring i naturskog, fiske.
– Vaukaströmmarna, Arjeplog. Fiske och vandring.
– Skuleskogens nationalpark med Naturum, Höga kusten. Världsarvsnatur med upptäckarpark med vandring, naturutställning med mera.
– Strömsholms naturreservat, Västmanland. Fågeltorn vid Billingen, vandring, skridskor.
– Rynningeviken och Oset, Örebro. Promenadområden, fågelskådning.
– Björnö, Stockholm. Snorkling och simning vid Torpesands brygga, vandring.
– Dummemosse naturreservat, Jönköping. Vandring, längdskidor.
– Söderåsens nationalpark med Naturum, Ljungbyhed. Vandring i bokskog, naturutställning.
Läs mer...Jag blir väldigt fort förvildad (Ewa Wikberg)
Text: Åsa Ottosson
WWF Magasin nr 3/2021
Vem? Ewa Wikberg, 49, zoologisk chef på Nordens ark som älskar sin arbetsplats men önskar att den inte skulle behövas.
Var? Fältuppdrag i Indien (snöleopard), Tyskland (europeisk vildkatt), Ryssland (persisk leopard, i samarbete med WWF i Ryssland), Norge (järv), Sverige (blandade inventeringar), USA (förvaltning klövdjur) Malaysia (havssköldpaddor), Nya Zeeland (hjort), Sverige (vit stork), Litauen (lodjur), Polen (visent).
Kebnekaise är hemma för mig (Marit Sarri)
Text: Åsa Ottosson
Foto: Linus Meyer
Turist nr 4/5 2020
Mer om Marit:
När jag inte jobbar: ”Är jag helst utomhus lite varstans på fjället. Jag reser också gärna, både när och fjärran.”
Plats i Sverige jag gärna skulle besöka: ”Kanske Skåne, verkligen motsatsen i klimat, natur och samhällen jämfört med där jag vanligtvis befinner mig.
Favoritställe i Kebnekaisefjällen: Varje topp, dalgång och stugplats är förknippad med härliga upplevelser, men om jag måste nämna ett: Gaskkasajàvri, sjön vid foten av fjället Gaskkasabakti – kanske är det hjärtat av Kebnekaisemassivet.
Bästa matsäcken på fjället: Varm nyponsoppa och ostmackor, sen kaffe, torkat renkött och kaffeost på det!
Okänd talang: Jag kan jojka!
Längtar efter: Att ha mer oplanerad tid … och oftare få ta dagen som den kommer.
Lyx jag unnar mig: Ibland när jag plötsligt vill och vädret är perfekt – då tar jag en ledig dag med väldigt kort varsel.
Fakta om Kebnekaise fjällstation
Ligger i Kiruna kommun, vid trädgränsen i dalgången Láddjuvággi.
Belägen på 690 m ö h (med gångavstånd till Sveriges högsta topp).
Invigdes 1908, och har byggts till ett antal gånger, senast 1991.
198 bäddar i sex olika byggnader.
Ta dig dit:
Alt 1: Buss från Kiruna, 19 kilometers vandring från Nikkaluokta.
Alt 2: Till fots på Kungsleden från Abisko eller Vakkotavare.
Öppet: vinter: mars – mitten av april, sommar: mitten av juni – mitten av september
Jag är både njutare och vetenskapsman (Lars Svensson)
WWF EKO 2/2018
Text: Åsa Ottosson
Vem?
Lars Svensson, 76, hyllad ornitolog och författare som bland mycket annat skrivit Fågelguiden, en handbok som översatts till 22 språk och sålts i över en miljon exemplar och en ringmärkarguide som varit standard i Europa i över 40 år. För tillfället arbetar han med Handbook of Western Palearctic Birds.
Var?
I första hand Västra Palearktis, enkelt uttryckt de icke-tropiska delarna av Europa, sydvästra Asien och Afrika norr om Sahara. Lars Svensson har bland mycket annat gjort åtta resor vardera till Kazakstan och Israel, sju till Turkiet, sex till Spanien, fem till Sibirien och fyra till Oman samt besökt och studerat fåglar i de flesta av Europas länder.
Skogsväktaren (Sebastian Kirppu)
Text: Mats Ottosson
Foto: Roine Magnusson
Turist nr 4/2017
Älskade hundliv (Matti Holmgren och Stina Svensson)
Turist nr 6/2015
Text: Mats Ottosson
Foto: Matti Holmgren
Lars Lerins lära om naturen
Text: Mats Ottosson
Fauna&Flora nr 3/2015
* Den berömda vita ekorre som finns på Evolutionsmuseet infångades av en stallpojke i Kungs Barkarö utanför Kungsör år 1696. Ekorren skänktes till Karl XI som lät sig avmålas tillsammans med den ett antal gånger.
Läs mer...Nicklas och ekarna (Nicklas Jansson)
Fauna & Flora 1/2014
Text & foto: Mats Ottosson
Låsbräkenriddaren (Tomas Ljung)
Fauna & flora nr 3/2013
Text och foto: Mats Ottosson
Några böcker av Tomas Ljung
• Landet bortom tiden – på vandring i skyddad natur i Dalarna. Länsstyrelsen Dalarnas län, 2000.
• Ödebygdsminnen – berättelsen om människorna Nord i marken. Länsstyrelsen i Dalarnas län 2004
• Fäbodskogen som biologiskt kulturarv. CBM:s skriftserie 49. Centrum för biologisk mångfald 20011
Citaten av Gunnar Eriksson är hämtade ur:
• Se blomman. Kerstin Ekman och Gunnar Eriksson. Bonnier 2011.
• ”Botrychium ¬– hur det kändes den 14 juli 1993”. Trollius, Dalarnas botaniska tidskrift, no 15, 1993.
Balkongskådaren (Peter Wärmling)
Text: Mats Ottosson
Foto: Sören Andersson
Sveriges Natur 2/2012
Getingarnas indiskreta charm (Urban Wahlstedt)
Text och foto: Mats Ottosson
Fauna & Flora nr 2/2012
Urbaniserade getingnamn
Urban Wahlstedt gillar att ordleka. Följaktligen har han gett många getingarter nya namn som han tycker passar dem bättre än de vedertagna, och gör det lättare att komma ihåg vem som är vem:
• Tajgageting – truting (eftersom den liksom trutar med sitt utdragna munparti)
• Skogsgeting – renranding (eftersom den saknar prickar mellan bakkroppsränderna)
• Taksnyltgeting – blekgöking (eftersom den ofta är betänksamt blek)
• Skogssnyltgeting – pösgöking (eftersom den har upp-pösta kinder)
• Jordsnyltgeting – snirkelsnylting (eftersom bakkroppsteckningen liksom är snirklig)
• Tyskgeting – grälling (eftersom den är vår grällaste geting)
• Vanlig geting – röting (eftersom den bygger av rötad ved)
Trolleri (Linda Strand)
Text och foto: Mats Ottosson
Fauna & Flora 2/2012
Trollsländorna blir fler och fler
Av världens 5 500 trollsländearter har 64 setts i Sverige (i skrivande stund, ska man kanske tillägga, för nytillskotten har duggat tätt på senare år):
• Vandrande smaragdflickslända – endast ett fynd före 2011 då den kan ha blivit bofast.
• Sibirisk vinterflickslända – endast sedd 2000 och 2003.
• Mindre rödögonflickslända – första fyndet 2004, nu väletablerad.
• ”Blå mosaikslända”* (Aeshna affinis) – första fyndet 2010.
• Kejsartrollslända – etablerad under 2000-talet.
• ”Mindre kejsartrollslända”* (Anax parthenope) – första fyndet 2010.
• ”Brun kejsartrollslända”* (Anax ephippiger) – första fyndet 1995, därefter ett fåtal fynd.
• Vandrande ängstrollslända – första fynden 1997 och 2003, nu etablerad i Skåne.
• ”Bandad ängstrollslända”* (Sympetrum pedemontanum) – första fyndet 2011.
* Saknar officiellt svenskt namn
Litteraturtips för trollsländeskådare
• Field Guide to the Dragonflies of Britain and Europé. K-D Dijkstra, 2006
• Trollsländor i Sverige – en fälthandbok. E Dannelid & G Sahlén, 2008
• Svenska trollsländeguiden. M Billqvist, 2012
• Svenska trollsländor. L Strand, D Andersson & C Bergendorff. Planerad utgivning: 2012.
Insiktssamlaren (Mikael Sörensson)
Fauna & Flora nr 4/2011
Text: Mats Ottosson
* Idén var författaren Fredrik Sjöbergs: en egen skalbagge vore väl en värdig present till den i unga år insektssamlande Tranströmer? En fjädervinge kändes lite fjuttigt, så Mikael Sörensson plockade fram en tornbagge ur gömmorna. Denna art, som han fann under en inventering på Gotland på 1980-talet och långt senare insåg var ny för vetenskapen, har fått namnet Mordellistena transtroemeriana eller på svenska Tranströmers tornbagge.
** I sången Baranowskiella ehnstromi på albumet Wintergreen besjungs den lilla baggen och hennes undandragna natur: “She lives a simple life, inside her fungus home …”
Läs mer...Den estetiske taxonomen (Fredrik Pleijel)
Fauna & Flora 4/2009 samt i någon bearbetad version i Naturskyddsföreningens årsbok 2011 “Vem ska bort?”
Text: Mats Ottosson
Erik Leonard Ekman – karismatisk botanist i Karibien
Fauna & Flora 4/2008
Text: Åsa Ottosson
Vill du veta mer om Erik Leonard Ekman?
• Läs ”Plantae Ekmanianae. Erik Leonard Ekman och hans karibiska växter” av Bertil Nordenstam och Karin Oldfelt Hjertonsson (Atlantis 2007).
• Se ”Erkänd men okänd. En film om vad en ensam hängiven person kan uträtta på egen hand” av Anders Åberg. Ett smakprov ur filmen finns på www.abergfilm.se/ekman/