Mindlessness i vardagen

Jag brukar säga att det är helt okej att dagdrömma under mina föreläsningar, om man bara lovar att titta ut genom fönstret och ta in lite grönska eller himmel i sinnet samtidigt. Att se natur, även om det är på bild eller genom ett fönster, påverkar kropp och knopp positivt. Så skönt lättlurad är hjärnan.
Men passivt dagdrömmeri i all ära, det är inte det som gör oss till riktigt smarta problemlösare, visar en färsk studie gjord av forskare vid University of California i USA och Max Planckinstitutet i Tyskland. Det optimala är att först sysselsätta sig med ett problem, sedan sticka emellan med en paus när man gör något halvtrist rutinarbete och samtidigt låter tankarna vandra som de vill, och till sist kasta sig över samma problem igen. Forskarna kallar det kreativ inkubering, och det fungerar till och med mycket bättre än att vila helt under pausen. (Trixet funkade dock inte om man gjorde en helt annan uppgift efter paus, det handlar alltså inte om ett allmänt kreativt lyft.)
Resultaten stämmer, enligt Holone (ett nyhetsbrev om modern hjärnforskning), med en systematisk sammanställning gjord av Sio & Ormerod från Storbritannien 2009. Men forskarna vet inte varför det funkar som det funkar.

Alltså: Man kör fast i skrivandet, går ifrån en stund och skalar potatis och kommer tillbaka som en mycket kreativare mänska!
Det pratas så mycket om det sköna, avstressande och upplyftande i ökad medveten närvaro – mindfulness. Men lite mindlessness mitt i arbetsdagen låter ju som en utmärkt idé. Tvätten kommer att vara sorterad efter arbetsdagens slut i fortsättningen. Bara en sån sak.