Gott nytt, darlings!

Är nån där?
Själv tittar jag yrvaket fram ur nån sorts skrivarkoma som jag befinner mig i sedan två månader tillbaka, bokskrivandet har helt tagit över både vardag och helg. Jag vill inget annat! Jag känns som om vår nya bok om natur och hälsa kommer att bli riktigt bra. Vi ger i alla fall allt, vill jag lova.
För att orka jobba hårt övar jag förmågan att fokusera nästan varje dag. Formell meditation är ett sätt. Men i mitt uppmärksamhetsprojekt ingår också hundturen på morgonen. Den är kort, bara ner till stora stenen halvägs mot Selanders och tillbaka. På vägen försöker jag lägga märke till vad som förändrats i naturen sen dagen före. Sedan årsskiftet skriver jag sen några ord i den fina fågeldagbok jag fått av maken (som har varit med och gjort den) om vad jag har sett. Visst låter det präktigt? Hu ja! Grejen är att jag inte brukar vara särskilt uthållig med sånt där. Men visst är det bra tänkt?

Ur dagens anteckningar: ”Kallare idag. Vitare. Och halkigare. Nu har fotspåren från igår frusit fast … Ständigt plottrar och puttrar sparvar och pilfinkar. Vad pratar dom om? Vad vill dom?”