Darwin var en lugn av naturen-kille

Jag har varit på naturnissepilgrimsresa till London. Där värmde solen, magnoliaträd och påskliljor blommade och gärdsmygar och rödhakar sjöng så att man blev helt våryster, ackompanjerade av en och annan koltrast.
Linnean Society och Natural History Museum var några av våra fascinerande resmål. Men allra störst intryck på just mig gjorde nog Charles Darwins trädgård. Eller rättare sagt hans tänkarstig: The Sandwalk.

Denne hårt arbetande vetenskapsman bodde och arbetade i familjens hus Down House i Downe söder om London. Han hade mycket att grubbla över. Familj och forskning skulle samsas. Han kände på sig att hans revolutionerande teorier om arternas uppkomst skulle ge upphov till en hel del turbulens i forskar- och kyrkovärlden (vilket han hade rätt i). Detta gjorde honom – helt naturligt kan tyckas – rätt stressad. Dessutom var han sjuklig i största allmänhet, med återkommande huvudvärk, bölder, utslag med mera.
Darwin behövde tid för reflektion och vila – och han valde att förlägga den i naturen. 1846 arrenderade han en bit mark i anslutning till familjens trädgård av en granne (arrendet var ett pund och 12 pence per år) och anlade en tänkarstig. Han planterade mängder av träd och buskar längs promenadvägen, och lät den få en ljus sida som vette mot hagar och ängar, och en mörkare inramad av träd och buskar.
Där gick han fem varv morgon, middag och kväll varenda dag under nästan fyrtio års tid. Ofta hade han med sig foxterriern Polly. Att barnen lekte omkring honom trivdes han gott med.
Stigen finns kvar och där vandrade jag i Darwins fotspår och tänkte att varenda mänska borde ha en tänkarstig…