Fryslort på fågelfrossa

Jag följde med maken när han var på jobb vid fina Hornborgasjön igår. På södra sidan av sjön dansar tranorna i tiotusentals den här tiden på året. Vi for till Fågeludden (där det bland annat finns ett naturum med en utställning om sjön) på östsidan där jag sen travade omkring i några timmar och spanade på skrattmåsar (Sveriges största skrattmåskoloni finns här, vilket j-la liv de för!), sothönor (ser så roliga de ser ut när de sträcker sig ner under vattnet efter mat, bara rumpan sticker upp), brunänder (fina), viggar (med tuff tofs), skäggdoppingar (vilken hållning!) och mycket annat. Det blåste snålt. Gömde mig i små vindskydd – gömslen – där det satt människor med stora kameror som smattrade iväg bild efter bild efter bild efter bild. Hur många som helst. Jag satt på ullvantarna för att inte frysa ändan av mig fast jag satt i lä. Spanade med min lilla kikare. Dagens höjdare var två flörtande gråhakedoppingar.

Det är väldigt kul titta på fåglar. Jag har fattat det nu. Äntligen. Man kan sitta och glo på dem när de gör vardagliga saker: samlar bomaterial, kliar sig på ryggen, fajtas, letar mat eller sover. Lyssna på sång och skrän. Timmarna går. Just då behöver man inte nåt annat.

Gick in på naturum, där var det varmt och gött. På toa sjöng en näktergal ur en högtalare.