Spår (Ivar Karlsson)

Text: Åsa Ottosson
Foto: Jonas Gratzer
Foto: VI TÅG 2023

Namn: Ivar Karlsson.
Familj: Hustrun Elsiv, två barn, två barnbarn.
Bor: I Kalmar
Aktuell som: Delägare i populär resebutik och expert på tågbokning i Europa
Hemligt hjältedåd: På Vi:s läsarresa till Italien häromåret satt Ivar högst privat med fru på samma tåg. När skador efter en orkan natten innan riskerade hela färdplanen i Bayern grep Ivar in bakom kulisserna och såg till att tåget prioriterades. När andra tåg stod helt stilla, blev Vi-resan bara fyrtio minuter sen till målet.

Läs mer...

Vänner och veteraner

Text: Åsa Ottosson
Foto: Jonas Gratzer
Foto: VI TÅG 2023

Läs mer...

Kultur och nybakt i Fengersfors

Turist nr 3/2018
Text: Åsa Ottosson
Foto: Sara MacKey

Läs mer...

Vilt och vackert i nya Tiveden

Turist nr 5/2018
Text: Mats Ottosson
Foto: Roine Magnusson

Läs mer...

Åsnen: De tusen öarnas sjö

Turist nr 4/2018
Text: Mats Ottosson

3 i topp i nationalparken
Bjurkärr. Promenadvänlig udde med vacker och synnerligen artrik ädellövskog. Kanske allra vackrast under bokarnas lövsprickning på våren.
Västra Åsnens öar. Bergön (en stor ö med både djup skog och ett litet hemman), Södra Aspö (gles och promenadvänlig bokskog), Norra Aspö (svårtillgänglig ö med barrskog och inslag av löv). Nås med kanot eller båt. Tillträdesförbud av fågelskyddsskäl under vår och sommar, utom på delar av Bergön och Södra Aspö.
Banvallsleden. Vandra eller cykla på en gammal järnvägsvall från Torne, Hulevik eller Ulvö samhälle till Ulvåsen och vidare rakt över sjön till Toftåsahalvön och Ålshult.

3 i topp kring nationalparken
Lunnabacken. Vackra ängsfruktodlingar med rik flora och storslagen utsikt över Åsnens ö-värld. Fler ängsfruktodlingar: Tåget och Ällenäsa udde.
Huseby bruk. Bruksgatan kantas av historiska byggnader, butiker och museer, hantverkare och naturum. Direkt söder om bruket finns fågellokalen Husebymaden.
Ålshults handelsbod. Charmig mötesplats med bland annat kafé, hantverksbutik och kulturarrangemang.

Läs mer...

Gävlebuktens horn

Ur Turist nr 6/2016
Text: Mats Ottosson
Foto: Roine Magnusson

Ishavsdrömmarens lästips
Arktiska drömmar. Barry Lopez. En fantastisk reseberättelse om naturen, landskapet och människorna längst uppe i norr.
Fröken Smillas känsla för snö. Peter Høeg. Smilla Qaavigaaq Jaspersen har inte bara en överlägsen känsla för snö utan också för havsisar. Samt ett absolut lokalsinne. Därför överlever hon mot alla odds denna halsbrytande thriller.
Rysk is. Lars Lerin. Den arktiska färgskalan är som gjord för akvarellmåleri. Ingen behärskar konstarten bättre än Lerin.
Expeditionen: min kärlekshistoria. Bea Uusma. Författarens djupdykning i den ballongburna André-expeditionens miserabla öde botar med besked all överdriven ishavsromantik.

Läs mer...

Obråttom i Lilla Sarek

Text: Åsa Ottosson
Foto: Roine Magnusson
Turist nr 2/2017

Den enda vandringsleden
Kolåsen–Anjan, cirka 34 km. Räkna med tre eller fyra dagar även om man kan gå leden på två. Längs leden finns två vindskydd men inga övernattningsstugor.

Dagsturer kring Kolåsen och Anjan
Gaallanavte (Dörrsvalen) – Utgå från Kolåsen. Stigen upp till den vackraste utsikten i trakten utgår från vändplanen på skogsvägen vid Storvallen, 6 km NV Kolåsen. Vägen är bommad, så man får gå dit eller hyra cykel på fjällhotellet.
Sommarleden mot Mansjön Utgå från skylten till höger om grusvägen strax NV Anjans fjällstation (det finns en liten parkering på vänster sida). Följ stigen uppåt, på en dryg halvtimme siktar man kalfjäll och strålande utsikter. Fortsätt gärna en bit; bestig lågfjället Klumpen eller gå vidare längs den markerade stigen uppåt Skäckerfjällen, där finns flera fina småvatten längs vägen. Vänd när du vill.
Gråsjön Från skifferladugårdsruinerna vid Gråsjön kommer man också relativt snabbt upp på kalfjället.
Storvallforsen
Paddla nästan hela vägen upp eller cykla till vändplanen på skogsvägen och gå resten. Möjlighet till bad i en naturlig pool vid Storvallforsen och dusch i Lappforsen strax ovanför.

Läs mer...

Utpost Malören

Text: Mats Ottosson
Foto: Roine Magnusson
Turist nr 3/2017

Läs mer...

Kulturstopp Jokkmokk

Text: Åsa Ottosson
Foto: Sara Mac Key
Turist nr 3/2016

• Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum (Kyrkogatan 3): en pedagogiskt upplagd, inspirerande resa upp på fjället och in i den samiska kulturen. Har du tur bjuds det på kokkaffe och prat om samiskt liv i kåtan utanför. Butik, restaurang och kafé.
• Jokkmokks fjällträdgård, på promenadavstånd från Ájtte: ett vackert stycke människoskapad fjällnatur vid den brusande Kvarnbäcken. Kafé.
• Promenad på egen hand runt Talvatissjön eller upp till utsikten Storknabben några kilometer in i skogen där du kan se Jokkmokk på håll.
• Restauranger och kaféer med norrländsk/samisk profil: Café Gasskas (Porjusvägen 7), Viddernas Café och Deli (Berggatan 9), Restaurang Ájtte (Kyrkogatan 3), Polaria Kök, Bar & Matsal (Solgatan 45), Hotell Akerlund (Herrevägen 1).
• Samisk slöjd, konsthantverk och design: Ájtte shop (Kyrkogatan 3), Jokkmokkstenn (Järnvägsgatan 19), Sámi Duodji (Sameslöjdstiftelsen, Porjusvägen 4), Stoorstålka (Föreningsgatan 2), Systrarna Viltok Galleri & Butik (Porjusvägen 10), Lena Sandberg Johansson (Raidvägen 21). På Sameslöjdstiftelsen kan du få hjälp att komma i kontakt med andra slöjdare och designers som tar emot kunder i sina ateljéer och verkstäder.

Läs mer...

I renens land

Text: Mats Ottosson
Foto: Roine Magnusson
Turist nr 4/2015

RENVETT
• Undvik fjällen under kalvningstiden i maj.
• Har du hund: håll den alltid kopplad och helst nära intill dig. Renen ser sin värsta rädsla – vargen – i hunden.
• Stör betande renar så lite som möjligt. Om de står mitt i din tänkta vandringsväg: ta en omväg runt dem eller sätt dig ner i lugn och ro och vänta på att de flyttar sig i sin egen takt.
• Om du hamnar mitt i en större drivning av renar, till exempel i samband med kalvmärkning: stanna där du är och sitt ner.
• Fråga folk på orten om de lokala förhållandena. Renskötselområdet är stort och tidpunkter för kalvning och brunst varierar, liksom renarnas störningskänslighet.

FAKTA
Vildrenen har varit ett viktigt jaktbyte för människor i Arktis ända sedan stenåldern. Även samerna levde till en början på att jaga vildren, men började på 1600-talet att hålla tama renar i allt större omfattning. Det är vildrenens medfödda flockkänsla som gör det möjligt att tämja den och hålla den i hjordar, något som är omöjligt att göra med mer individuellt sinnade hjortar som exempelvis älgar. De sista vildrenarna utrotades i Sverige i slutet av 1800-talet, men i Norge, Finland och Ryssland samt i Nordamerika (där de kallas caribou) finns de fortfarande kvar.

Vaja, sarv och härk – de svenska orden för renhona, rentjur respektive kastrerad renhane – är låneord från samiskans vátjav, sarves och hiergge.

En sameby är inte en samling hus eller kåtor utan ett administrativt begrepp – ett slags medlemsorganisation – med en tillhörande landyta som omfattar sommar- och vinterbetesmarker för medlemmarnas renar. Den svenska delen av Sápmi (Sameland) är indelad i 51 samebyar från Könkömä i norr till Idre i söder. Merparten av dem har sommarbetesland på kalfjället och vinterbetesland i skogen, men det finns också rena skogssamebyar vars renar aldrig flyttar till fjälls.

Läs mer...

Marstrand – en mustig historia

Text: Åsa OttossonFoto: Roine Magnusson
Turist nr 6/2014

Läs mer...

En fyr för alla

Text: Mats Ottosson
Foto: Roine Magnusson
Turist nr 3/2015

Läs mer...

Hem till gården

Turist 5/2014
Text: Mats Ottosson
Foto: Sören Andersson

Läs mer...

Vintervila på Stora Karlsö

Turist 1/2014
Text: Åsa Ottosson
Foto: Roine Magnusson

Läs mer...

Hemma i rövarskogen

Två barn sitter och värmer sig vid morgonelden utanför en grotta högt över en brusande älv. Ronja Rövardotter och Birk Borkason har tagit sin tillflykt till skogen för att slippa ifrån sina vildsinta och krävande fäder. Många årskullar av barn har i Astrid Lindgrens bok om Ronja Rövardotter och filmatiseringen av densamma fått följa med […]

Läs mer...

Ett Sverige i konsten

Året är 1787. Det är mitten av maj, björkar och alar är nyutslagna och det knarrar om vagnshjulen när ekipaget rullar ut ur stankens, de trånga grändernas och de sjuhundra krogarnas Stockholm; ut genom Norrtull, förbi Stallmästargården och Haga och vidare ut på landsbygden och in i historieböckerna. På kuskbocken sitter Jonas Carl Linnerhielm, den […]

Läs mer...

Låtskrivarnas landskap

Bra låtskrivare berättar i sina texter något om både sig själva och om dem som lyssnar. Ibland lyckas de av bara farten synliggöra en bit av Sverige. Följ med på en spaning efter de bästa självgeografiska låtarna. Sextio meter över havet på Nybohovsbergets krön, omgivet av Södertäljevägens, Hägerstensvägens och Essingeledens vallgravar av asfalt, ligger bostadsområdet […]

Läs mer...

Valtider

– Där! FENOR! Någon hojtar rakt ut i obehärskad entusiasm, lite högre än vad som egentligen behövs. Det är visst jag. Jag har aldrig sett tumlare förut, och jag vågade inte tro på få se någon idag heller. Men där är de! Och där är de borta igen. Det går så snabbt. De små valarna […]

Läs mer...

Konst på hög nivå

JOHANSSON står det med versaler längs ena sidan av Kvarntorpshögen. Man ser det hur tydligt som helst på långt håll, ända från länsväg 52 när man kommer från Norrköpingshållet. Det känns ungefär som i Hollywood. – Det borde väl i alla fall stå Kumla? sa en lokal kulturpolitiker indignerat till pressen när det stod klart […]

Läs mer...

Dammfritt

Den största dammrivningen i USA:s historia innebär att ett indianfolk och fem laxarter får tillbaka sitt fostervatten. Den visar också att inga byggen varar för evigt – inte ens kraftverksdammar. Torsdagen den femtonde september 2011 bryts det lugn som annars råder kring Lake Mills i Olympic national park i nordvästra USA av en kraftfull grävmaskin. […]

Läs mer...

Ikon-skådning i USA

De vithövdade havsörnarna saknar all känsla för stil. Åtminstone här i Skagit county i nordvästra USA. Washington är en delstat där de har riklig tillgång till vildmarksromantisk scenografi: branta bergskedjor, vattenfall, snöklädda vulkankäglor, laxälvar. Och så väljer merparten av örnarna att övervintra i ett stycke strikt inrutad, pannkaksplatt jordbruksbygd. Här har Skagit river för länge […]

Läs mer...

Skåne öppnar för konsten

Året är 1953. Konstnären Bengt Fredriksson är hjärtligt trött på att inte kunna försörja sig på det han är utbildad till. För att få pengarna att räcka till undervisar han i musik och teckning på högstadiet. Måla landskap i olja får han göra på kvällar och helger. Bengt trivs förvisso bra i sin ateljé i […]

Läs mer...

Att resa i framtiden

Resa ännu längre ut i världen eller återupptäcka det exotiska Sverige? Har ni svårt att komma överens om vart ni ska resa i framtiden? Generas icke, det har trendspanarna också. Vi svenskar gillar att resa. Två tredjedelar av oss gjorde minst en veckolång semesterresa under det senaste året. Ingenting tyder på att den reslusten kommer […]

Läs mer...

Ta dig tid för Eksjö

Den sagolika miljön. Det lugna tempot. Att hänga i en småstad som Eksjö en vinterhelg blir ett vilorum i vardagen. Stadspromenader, konst och en skön säng spelar en viss roll. Liksom konditorikungen Lennart. Det är inte tal om att låta semlan tysta mun på Lennarts konditori vid Stora torget i Eksjö. Det är närvaro och […]

Läs mer...

Genjakt på Julita

Äpplena mognar i de sörmländska trädgårdarna. Den som vill palla, mosa eller musta har gyllene tider. Men vet du om du håller ett Transparent Blanche, Madam Palm eller Åkerö i handen? På Julitas äppeldagar står jourhavande pomolog beredd att svara. Det doftar höst, även om solen försöker lura oss med lite somrigt glitter i Öljarens […]

Läs mer...

Bruksort i världsklass

Vi har sett framför oss en rask, spänstig skidtur i strålande sol mellan öarna på sjön Åmänningens snötäckta is. Det har sett lovande ut på väderprognoserna. Men när vi står nedanför Ängelsbergs station i Bergslagen, spänner på oss skidor och hänger isdubbarna runt halsen är det varmgrader och snöar sportmössor. Och när vi ger oss […]

Läs mer...

Den hemliga skogen

Udtja – ett okänt land av skog och myr lika stort som Blekinge. Här lekte Sverige atombomb på femtiotalet. Här växer gammelskogarna i lä bakom militära avspärrningar. Det är tyst i Pietseskaite. Tyst, stort och rymligt. Det är glest mellan stortallarna, långt mellan hjärtslagen. En grovstammig tallurskog som denna – opåverkad av såg och yxa […]

Läs mer...